Järvstammen växer – sprider sig söderut

I Forshaga i Värmland har en järvhona återigen fått ungar, vilket länsstyrelsens åtelkamera fångade i somras. Arten var helt borta från länet i nära två hundra år, men nu breder det skygga rovdjuret åter ut sig i de värmländska skogarna. I början av 1900-talet var järven nära utrotad i Sverige, men efter att ha fridlysts 1969 har den sakta återhämtat sig. Preliminära siffror från den senaste inventeringen visar på mellan 697 och 770 individer, vilket är betydligt fler än de 600 som Naturvårdsverket anser krävs för att stammen ska må bra. Få risker för tamdjur söderut Järven lever främst på kadaverrester men kan även ta egna byten, vilket ibland orsakar problem för renägare. Söder om renskötselområdet bedöms dock risken för angrepp på tamdjur som liten. – De flesta märker nog aldrig av att det finns järvar på nya ställen och utanför renskötselområdet är det väldigt få tillfällen där man märker att den har gjort någon skada, säger Eva Hedmark vid SLU viltskadecenter. Och hon tillägger att hon inte ser några risker för problem när järven sprider sig söderut. – Nej det gör jag inte, konstaterar hon. Inventering med nya metoder Länsstyrelserna arbetar nu med nya metoder för att samla in DNA, eftersom spårsnö blir allt ovanligare. Bland annat testas olika sorters hårfällor. – Det ger oss jättebra förutsättningar för att kunna samla in DNA, inte bara genom sekret och spillning, som vi behöver snö för att kunna lokalisera, förklarar Margareta Åkerman. Hon är positiv till artens utbredning. – Jag tycker det är lite roligt. Men det är ju för att jag arbetar med det här och det är en rolig art, säger hon och betonar att det inte finns någon anledning för allmänheten att känna oro. – Nej man behöver inte vara orolig för järven. Den är dessutom väldigt svår att få syn på så får man det ska man vara nöjd, säger Margareta Åkerman.