Personal i äldreomsorgen ska språktränas: ”En förutsättning”

Frågan om språkkrav för anställda i äldreomsorgen är en av punkterna i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Regeringens utredare kom dock fram till att det inte går att ställa ett absolut krav på god svenska för alla anställda, eftersom stora delar av äldreomsorgen då skulle få problem att hitta personal. I stället ställs kravet på arbetsgivaren, som ”ska arbeta för” att personalen ska kunna god svenska, bland annat genom individuella planer för nyrekryterade och redan anställda som behöver förbättra språkkunskaperna. ”Livsfara” Regeringen går nu vidare med utredarens förslag. Goda språkkunskaper hos personalen är en förutsättning för patientsäkerheten, för om man inte förstår varandra så innebär det en livsfara bokstavligen, säger Anna Tenje. Med god svenska menas nivå B2 på den europeiska referensramen för språk. Det ligger mittemellan nybörjarnivå och avancerad nivå. Det är en nödvändig nivå för att kunna ge god omsorg, och det är en realistisk nivå, säger socialminister Jakob Forssmed (KD). Studier på arbetstid SD:s Jessica Stegrud betonar att slutmålet är att alla som jobbar inom äldreomsorgen ska prata bra svenska. Men övergången måste ske successivt. Det här är en rimlig och realistisk nivå och det är ett pragmatiskt sätt att faktiskt komma vidare, säger hon. Kommunerna kan använda pengar inom det så kallade äldreomsorgslyftet för att finansiera utbildningarna. Det ger bland annat möjlighet att studera svenska på arbetstid. Regeringen föreslår att de nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2026.