Billigare mat – men dyrare lån: går det ihop?

Den tillfälliga momssänkningen gäller fram till årsskiftet och omfattar livsmedel som köps i butik. Syftet är att sänka hushållens matkostnader i ett ekonomiskt pressat läge. Enligt Konsumentverket kan en barnfamilj spara omkring 450 kronor i månaden. Men samtidigt riskerar högre bolåneräntor att äta upp hela effekten för många hushåll. Gäller inte all mat Sänkningen omfattar inte all mat. På restaurang gäller den bara för hämtmat, men inte för mat som äts på plats. Det innebär att samma rätt kan beskattas olika beroende på hur den konsumeras. Det har mötts av kritik från branschen, som ifrågasätter varför reformen inte omfattar hela restaurangsektorn. “Ska göra skillnad” Finansminister Elisabet Svantesson (M) menar att åtgärden ändå kommer att märkas i hushållens ekonomi. – Det här är ett sätt att ge återbäring till väldigt många som har kämpat under flera år. Hon lyfter samtidigt fram att momssänkningen är en del av ett större paket med ekonomiska åtgärder, bland annat sänkt skatt och lägre avgifter. – Det har varit en tuff tid för många och det här kommer att göra skillnad. Kritik mot bankerna Samtidigt riktar hon tydlig kritik mot bankernas räntebesked. – Det sticker i ögonen att bankerna gör stora vinster. Det vore rimligt att kunderna får en större del av det, säger Svantesson. Regeringen har gjort det enklare att byta bank och uppmanar hushåll att förhandla sina villkor. – Det går att förhandla med sin bank, de har rätt hyfsade vinster. Staten följer priserna För att säkerställa att momssänkningen verkligen kommer konsumenterna till del har regeringen tillsatt en matpriskommission som följer utvecklingen. Om handeln höjer priserna för att kompensera för den sänkta momsen kan åtgärder bli aktuella. – Vi kommer att ha ögonen på varenda matjätte, så att det här inte bara hamnar i deras resultat, säger Svantesson. Avgörs i slutändan av räntan Om hushållen faktiskt får mer pengar över återstår att se. Lägre matpriser kan ge viss lättnad, men stigande räntor riskerar att väga tyngre. För många avgörs ekonomin inte i mataffären – utan i nästa besked från banken.