Snabb styrka i fokus: JEF samlas när hotbilden skärps

JEF startades på initiativ av Storbritannien 2014, med ambitionen att skapa en snabbinsatsstyrka som kan agera vid kriser. I dag består JEF av tio länder från Norden, Baltikum och Nederländerna. – Från början var det främst ett militärt samarbete. Nu har det också blivit en politisk plattform där statsministrar möts, säger Anna Wieslander Nordeuropachef vid tankesmedjan Atlantic Council . En av styrkans främsta fördelar är snabbhet. Till skillnad från Nato, som kräver bred enighet, kan JEF-länderna fatta beslut och agera snabbt. – Det handlar om likasinnade länder som ser hotbilden på ett liknande sätt. Då kan man också agera snabbare, säger Wieslander. Styrkan är tänkt att användas i så kallade gråzonslägen – situationer som ligger under tröskeln för öppet krig. – Det kan till exempel handla om misstänkt sabotage i Östersjön. Då behöver man snabbt visa närvaro och signalera att man har kontroll. Fokus på Östersjön och Arktis JEF kan operera på land, till havs och i luften, med tyngdpunkt på Östersjöområdet, Nordatlanten och Arktis – områden som blivit allt mer strategiskt viktiga. – Säkerheten i Arktis har fått en helt annan betydelse de senaste åren. Där är JEF en del av helheten. Samtidigt finns frågor kring styrkans storlek. Den brukar uppskattas till omkring 10 000 soldater. – Det är stora geografiska områden som ska täckas. Det finns en diskussion om kapaciteten verkligen räcker, eller om den behöver byggas ut. En central fråga är hur Europas försvar påverkas om USA minskar sitt engagemang. – Vi ser redan en utveckling där europeiska länder förväntas ta ett större ansvar. Då blir regionala samarbeten som JEF ännu viktigare, säger Wieslander. Ukraina och skuggflottan på agendan Mötet i Helsingfors väntas också kretsa kring fortsatt stöd till Ukraina – och hur man kan öka trycket på Ryssland. En fråga som lyfts är den ryska så kallade skuggflottan, som används för att kringgå sanktioner och säkra oljeintäkter. – Att slå mot skuggflottan är ett sätt att påverka Rysslands krigsekonomi. Där kan flera JEF-länder agera gemensamt, säger Wieslander. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer har inför mötet öppnat för ytterligare åtgärder – något som också diskuteras i Norden. – Ju fler som agerar, desto större effekt får det. Det kan förändra kalkylen för Ryssland, säger hon.