Migrationsverket slår tillbaka: Handlar om en mindre mängd

Migrationsverkets generaldirektör Maria Mindhammar besökte i dag riksdagens socialförsäkringsutskott för att berätta om hur myndigheten hanterar utvisningar av barn och unga vuxna. I en exklusiv intervju med TV4 Nyheterna slår hon tillbaka mot medierapporteringen de senaste veckorna. Exempelvis betonar hon att myndigheten inte utvisar ensamma barn. – Det är väldigt, väldigt viktigt. Man måste skilja på utvisningsbeslut och verkställighetsbeslut. Ekot rapporterade i mitten av februari om en bebis som fått ett beslut om utvisning till Iran. I ursprungspubliceringen fanns det med att föräldrarna skulle behöva följa med bebisen, men det föll mellan stolarna i mediebevakningen, enligt Maria Mindhammar. – Det är sådana beslut som vi måste fatta. Vi har berättat för föräldrarna att man inte utvisar barn själv. Färre utvisningar än tidigare Debatten om tonårsutvisningar har nått högsta ort där oppositionspartierna i dagarna föreslog en stopplag. Det handlar om att ungdomar med tillfälliga uppehållstillstånd får utvisningsbeslut när de har fyllt 18, trots att deras föräldrar har rätt att stanna. Ett förslag som migrationsminister Johan Forsell sa blankt nej till idag. – Vi ska inte ha paniklösningar. Vi ska inte ha stopplagar, som jag tror kommer att ta längre tid att få plats, säger han till TT. Trots mediestormen säger Maria Mindhammar att det snarare handlar om färre utvisningar av unga vuxna jämfört med för ett par år sedan. – Vi pratar om en mindre mängd som inte har varit här tillräckligt länge för att få permanent uppehållstillstånd eller har varit här utan uppehållstillstånd, alltså illegalt tillsammans med sin familj. Hon säger också att myndigheten följer gällande lagar och förordningar. Om man är missnöjd finns det alltid möjlighet att överklaga beslutet. – Men vi ser också att domstolsfrekvensen, alltså att man ändrar våra beslut, är väldigt låg. ”Pressad myndighet” Det har också funnits kritik om långa handläggningstider, vilket gör att ungdomar hinner fylla 18 år och bedöms annorlunda. – Det försöker vi undvika i allra görligaste mån. Vi prioriterar de ärendena. – Där hoppas jag verkligen att vi har gjort vad vi kan för att man inte ska falla över 18-årsstrecket. Det har under mandatperioden varit en rad reformer som genomförts. Hur har det påverkat ert arbete på Migrationsverket? – Vi har en komplex lagstruktur, det är jättemånga förändringar. Vi är en pressad myndighet och hanterar ungefär 400 000 beslut per år. Vi jobbar hela tiden med att stötta våra medarbetare, stå bakom dem, för ibland kan det kännas som tuffa beslut.