Svensk AI räddar noshörningar – tjuvjägarna tror att det är voodoo

I ett specialdesignat drönarlabb på Linköpings universitet tränas artificiell intelligens att upptäcka människor i naturmiljöer. Med hjälp av drönarfilm från ett reservat i Sydafrika projicerad på labbgolvet lär sig en annan drönare att identifiera och följa misstänkta tjuvjägare. – Det viktigaste steget är att lära drönaren att känna igen personer på marken. Därefter kan vi bygga in autonoma funktioner, så att drönaren själv genomsöker området och följer efter tjuvskyttar, säger Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik vid Linköpings universitet. Förlorade nästan alla noshörningar Nästan varje fullmåne, när sikten är som bäst, tar sig tjuvjägare in i SanWild Wildlife Sanctuary i Sydafrika. Reservatet täcker ett enormt område, och tidigare var det i praktiken omöjligt att veta var inkräktarna befann sig. – Det handlar om människor som är beväpnade och beredda att döda för horn som är värda hundratusentals dollar på svarta marknaden, säger Didi Schoeman, ordförande för SanWild Wildlife Trust. SanWild hade från början tolv noshörningar. Men efter två decennier av återkommande tjuvjakt återstod bara två. Då togs ett avgörande beslut – att satsa på ny teknik. AI skiljer på djur och människor I dag är reservatet utrustat med svensk teknik: AI-baserade kameror som placeras på strategiska platser längs parkens gränser. Kamerorna kan skilja på människor och djur, och skickar ett sms till parkvakterna om någon tagit sig in. Då skickas markpatruller ut och samtidigt lyfter drönare med värmekameror som kan följa tjuvjägarna genom tät vegetation och mörker. – De tror att det är svart magi. Ryktet bland tjuvjägare är att man inte går in i SanWild, för där blir man alltid gripen, säger Didi Schoeman. Inga fler dödade djur Bara det senaste året har över 20 tjuvjägare gripits i Sanwild Wildlife Sanctuary och noshörningsbeståndet i reservatet vuxit till nio individer. – Vi har inte förlorat en enda noshörning på fem år, vilket väldigt få reservat kan säga. Och det beror på den teknik vi använder, säger Didi Schoeman.