Förening kämpar för unik dialekt: "På väg att dö ut"

Föreningen Bjenna bildades 2023 efter att en språkforskare studerat Överkalixmålet. Medlemmarna vill nu ta vid efter forskaren och arbeta för att dialekten ska leva vidare, särskilt bland yngre. Bland annat ger de ut informationsmaterial och anordnar språkkaféer och språkdagar i Överkalix. – Den är ju på väg att dö ut, så därför har vi bildat den här föreningen, som ska försöka få tillbaka språket hos yngre människor, säger Gunnar Liljebäck, från föreningen. Hopslagna vokaler Dialekten har flera kännetecken, bland annat diftonger där vokaler slås ihop till särskilda ljud, och vissa konsonanter skiljs inte åt. Bokstaven Y finns inte, utan ersätts av I, så Yngve blir Ingve. Det uppskattas att omkring 1 500 personer har kunskaper i överkalixan, men bara ett par hundra personer talar den flytande. – Det som är känt för Öxerkalixan är ju de här diftongerna att man slår ihop vokaler och har sådana ljud. Jäo. Det använder vi ju väldigt ofta. En ÄO-diftong som slås ihop till Jäo. Sen är det ju de här G och K och D och T som man inte skiljer på, det är bara ett ljud egentligen, till skillnad mot svenskan. Sen finns inte Y i överkalixan. Det blir I, säger Thomas Widetun. ”Jagga” Många ord i dialekten är väderrelaterade och används för att beskriva olika väderfenomen. Till exempel ordet jagga som beskriver hur det bildats en tunn isskorpa på vattnet. – Mycket är väderrelaterat. Att man har språk som glänga, att det är jättehalkigt. Att det är Jagga – det är när det frysit på en liten isskorpa på älvarna eller sjöarna, bara en millimeter tunn isskorpa. Flaijn finns också. Det är när det varit blida på vintern och så blir det halt. Då är det Flaijn, säger Gunnar Liljebäck.