Föddes med enormt födelsemärke – nu vågar Anna visa upp det

Anna Hasselfors är född med CMN – stora medfödda födelsemärken som bara cirka 0,01 procent av befolkningen har. När hon föddes varnades hennes mamma innan hon fick se den nyfödda flickan. – Man hade inte så mycket kunskap om CMN. Så då tog man det säkra före det osäkra. Men man insåg fort att det bara var ett stort födelsemärke och då ville man sätta i gång med operationer, på grund av kosmetiska skäl. Självbilden påverkades Operationerna startade redan när Anna Hasselfors var bebis och fortsatte upp till 20-årsåldern. De var plågsamma både fysiskt och psykiskt. – Det var en väldigt tuff period. Det ledde till depression, just den här perioden i mitt liv, berättar hon i Nyhetsmorgon. Under hela sin uppväxt fick hon höra att födelsemärkena skulle vara borta när hon fyllde 18. – Då blir det ett tänk kring att jag inte duger som jag är just nu, men det kommer bli bättre sen. Så min självbild blev ju påverkad av de här tankarna. Jag brydde mig inte så mycket först, men när man kommer upp i tonåren blir man lite mer utseendefixerad. Fick kontakt med andra Hon valde att avsluta operationerna och med hjälp av psykolog lyckades hon uppbringa modet att visa upp sina födelsemärken på sociala medier. – Det var jätteläskigt. Men det var väldigt nödvändigt, säger Anna Hasselfors. Genom bilderna hon lade ut fick hon kontakt med andra med CMN och blev inbjuden till en utställning i London med bilder på folk med CMN på olika delar av kroppen. – Det var så fint att se. Från att ha känt sig ensam till att se alla de här personerna och få prata med någon som har samma upplevelse som jag. Det kändes nästan nyförlösande. Jag insåg att livet kommer se annorlunda ut från och med nu. Stolt över bilderna Från att försöka dölja sina födelsemärken för alla har hon nu till och med börjat arbeta som fotomodell. – Det var ett väldigt stort steg från att täcka hela födelsemärket till att stå i underkläder framför en kamera. Men jag tror att det var väldigt viktigt för mig att ta det steget och rycka av plåstret. Vad ser du när du ser de här bilderna på dig själv? – Jag blir stolt över att jag tagit mig hit. Jag var väldigt liten tidigare. Jag har kommit långt på vägen i att älska mig själv och min kropp och acceptera hela mig.